Kategorier
bibliotek kulturfrågor kulturpolitik kulturpolitiska målen

Ny rapport: Utbildning spelar stor roll för biblioteksanvändandet

Omslag Kulturvanor i Sverige 1989-2018Myndigheten för kulturanalys undersöker återkommande i ett samarbete med SOM-institutet vid Göteborgs universitet i vilken utsträckning befolkningen i Sverige utövar och tar del av olika former av kultur. Tidigare rapporter från Kulturanalys visar att den svenska befolkningen är kulturaktiv, men kulturaktiviteten varierar mellan olika aktiviteter och mellan olika grupper i befolkningen. Årets rapport, Kulturvanor i Sverige 1989–2018, bekräftar denna bild.

Angående bokläsandet så kan man se att det håller sig på samma nivå med vissa variationer, medan biblioteksbesöken långsamt gått ner sen toppmätningen 2001 (Rapporten verkar inte inkludera digitala besök på biblioteken).

  • 83% av deltagarna i undersökningen har läst en bok de senaste 12 månaderna
  • 34% av deltagarna i undersökningen har läst en ljudbok/talbok de senaste 12 månaderna (detta har stigit kraftigt)
  • 53% av deltagarna i undersökningen har besökt ett bibliotek de senaste 12 månaderna (2001 var siffran 69%).

Yngre är generellt sett mer kulturaktiva än äldre, med vissa undantag, bland annat bokläsning en gång i veckan vilket blir vanligare ju äldre personerna blir.

Vad gäller biblioteksbesök så besöker de som bor i landsbygd sina bibliotek mer sällan än de som bor i tätort, och störst andel biblioteksbesökare finns i Stockholm/Göteborg/Malmö. Större andel kvinnor än män besöker biblioteken, och yngre är mer aktiva biblioteksbesökare än äldre.

Tittar vi närmare på användarnas hushållsinkomst ser vi också att det spelar roll för vilka som besöker biblioteken, men ännu större skillnad verkar det vara vad gäller utbildning – gapet mellan lågutbildade och högutbildade är stort.

Sverker Härd, Kulturanalys myndighetschef, betonar också hur hälsa och livstillfredsställelse samspelar med delaktighet i kulturlivet:

–Årets rapport bekräftar kulturvanornas stabilitet och starka koppling till faktorer som utbildning och inkomst. Men vi ser nu också att individers hälsa och livstillfredsställelse har betydelse för delaktigheten i kulturlivet. Det här är frågor som behöver belysas och uppmärksammas till stöd för såväl kulturpolitik som folkhälsopolitik

Läs mer

Tobias Willstedt

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.