Kommersiella lösningar och digitala klyftor riskerar att skapa nya hinder för dem som behöver läsa text i tillgängligt format

Nya lösningar för digital distribution av litteratur, nyheter och samhällsinformation skapar både möjligheter och hinder för de som behöver läsa text i tillgängligt format. Tobias Willstedt reflekterar över bibliotekens samarbete med Myndigheten för tillgängliga medier (MTM) i relation till det stora digitala skifte vi står inför.

Läsning är viktigt. En välfungerande demokrati förutsätter att medborgarna har tillgång till den kunskap och information de behöver. Ett jämlikt och gott samhälle ger alla möjlighet att bilda sig och växa som människor.

MTM_Digital_lasning_3_foto Liza Simonsson

Foto: Liza Simonsson

Internet, smartphones, sociala medier, surfplattor och de system, varor och tjänster som kan komma att ersätta dem har gett oss anledning att tala om förändringar som motsvarar dem som Gutenbergs tryckpress satte igång. Allt fler läser numera digitalt genom kommersiella abonnemangstjänster som Storytel eller Bookbeat eller genom bibliotekstjänster som MTM:s Legimus och barnboksappen Bibblix. Parallellt med detta finns det personer som inte har råd eller möjlighet att hänga med i förändringen. Den nya tekniken och klyftan mellan dem som har tillgång och förståelse för den och de som inte har det skapar ett medieklimat med risk för exkludering av vissa grupper.

”Gå till biblioteket så hjälper de dig”

Bland dem som har svårt att använda sig av digitala tjänster finns många personer med funktionsnedsättning. Till exempel visar en undersökning som Synskadades Riksförbund (SRF) gjort att 25 procent av deras medlemmar aldrig har använt internet.1 En undersökning som visar på ett liknande resultat, men med ett bredare anslag, var ”Svenskarna med funktionsnedsättning och Internet” som nyligen gjordes av organisation Begripsam. Deltagare i Begripsams undersökning var personer med olika funktionsnedsättningar som add, adhd, afasi, autismspektrum, bipolär, depression-ångest, dyskalkyli, dyslexi, stroke, språkstörning, synnedsättning och utvecklingsstörning. När Begripsam summerar sin undersökning och den övergripande frågan om huruvida internet är svårt så tycker 48 procent av deltagarna i undersökningen att det är det. Man kan också se i ”Svenskarna med funktionsnedsättning och Internet” att det finns en stor kunskapsbrist som leder till problem med att använda smarta telefoner. Skillnaderna är stora mellan de olika grupperna som finns representerade i undersökningen, men resultatet visar på en tydlig tendens. 2

Kort sagt kan man se, att det finns många svenskar med funktionsnedsättning som får problem med digitala tjänster och kan behöva stöd och handledning vad gäller att använda dem. Personer med funktionsnedsättning är en av de grupper som biblioteken ska prioritera. Det står i bibliotekslagen att biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska ägna särskild uppmärksamhet åt personer med funktionsnedsättning, bland annat genom att utifrån deras olika behov och förutsättningar erbjuda litteratur och tekniska hjälpmedel för att kunna ta del av information. Enligt bibliotekslagen ska folkbiblioteken också verka för att öka kunskapen om hur informationsteknik kan användas för kunskapsinhämtning, lärande och delaktighet i kulturlivet. Folkbiblioteken gör idag detta både genom att hjälpa sina besökare med enklare problem på plats (scanna, hjälpa till med konton och lösenord, digitala första hjälpen samt andra sysslor) och genom mer proaktiva folkbildande aktiviteter där deltagarna i folkbibliotekens verksamhet kan bygga upp sin digitala kompetens tillsammans med bibliotekets personal.3

För personer med funktionsnedsättning som behöver läsa text i tillgängligt format så blir samarbetet mellan biblioteken och MTM en viktig fråga.

MTM digitaliserar sina produkter och tjänster

Den svenska talboksmodellen, det vill säga samarbetet mellan MTM och Sveriges bibliotek, är centralt för att tillgodose landets invånare med tillgängliga medier. Med sitt ursprung i 70-talets kulturpolitik bygger den svenska talboksmodellen på att MTM producerar tillgängliga medier och distribuerar dem till användare genom förmedlare, där biblioteken är de som skapar förutsättningarna för en nationell täckning. Den svenska talboksmodellen garanterar att en läsare som har behov av tillgängliga medier kan besöka sitt bibliotek och få personlig hjälp oavsett var i landet hen befinner sig.

Modellens förutsättningar har förändrats sen tillblivelsen. På 70-talet lånade biblioteken ut talböcker på band till sina låntagare. Sen dess har utbudet av tillgängliga medier utökats och till stor del digitaliserats, och MTM:s ansvarsområden har vuxit till att inkorporera även lättlästa medier.

Legimus-FOTO-MTMs-arkiv

Foto: MTM

MTM:s arbete med digitalisering har lett till en ökad utlåning av talböcker och en snabbt växande grupp av användare av den digitala bibliotekstjänsten Legimus. Dessa användare är inte lika mycket i kontakt med biblioteken som de som lånar fysiska talböcker på hyllorna. Det går att hävda att bibliotekens arbete med tillgängliga medier helt enkelt har rationaliserats – biblioteken når ut med mer till fler, med enklare medel. I takt med att medierna utvecklas och våra kunskaper om olika målgrupper och deras behov ökar ställs högre krav på bibliotekariernas kompetens vad gäller bemötande och teknik. Utöver de grupper som kan hantera nedladdning och strömmande av talböcker själva, så finns det andra som behöver en mer aktiv hjälp av biblioteken. Det kan vara på grund av funktionsnedsättning, digital delaktighet, eller att du är nyanländ i Sverige. Och personer som behöver läsa text i tillgängligt format på grund av funktionsnedsättning finns representerade i alla delar av samhället och alla livssituationer.

Att matcha utbudet av medier med olika användargruppers behov kräver ett ständigt utvecklingsarbete. MTM har nyligen lanserat Talboken kommer, en tjänst som biblioteken använder för att digitalt förmedla talböcker till låntagare som har en funktionsnedsättning och som saknar den digitala kompetens som krävs för att själv ladda ned och strömma talböcker från bibliotekstjänsten Legimus.

MTM försöker nu anamma ett nytt angreppssätt kring sin verksamhet, där myndigheten fokuserar mer på att vara en främjande än en producerande myndigheten. Digitaliseringen skapar möjligheten att exempelvis se till att de digitala böcker (e-böcker/e-ljudböcker) som produceras av marknadens förlag är ”Born accessible” vilket helt enkelt innebär att de redan från uppkomsten är tillgängliga för alla typer av målgrupper, även dem som idag använder sig av talböcker eller andra tillgängliga medier. Behovet av att staten genom MTM gör en egen anpassning av litteratur för att göra den tillgänglig kommer inte längre att behövas. Den digitala bok du köper i en vanlig bokhandel kommer vara tillgänglig i sig.

Det finns en del tekniska och strukturella problem att lösa innan detta scenario blir verklighet. Den kommersiella marknaden kommer kanske inte att vara intresserad av att producera tillgängliga digitala böcker och förlagen vill ofta skydda e-böcker med DRM, vilket är ett hinder för tillgänglighet. Frågor som att det måste finnas en standard för att beskriva tillgängliga digitala böcker, eftersom böckerna förmodligen kommer att vara tillgängliga i varierande grad, måste lösas. Distributionskanalerna måste också vara tillgängliga: de som förmedlar dem till slutanvändaren måste se till att även deras webbplatser är användbara för personer som har en funktionsnedsättning och de digitala böckerna måste märkas med relevant metadata och vara sökbara. Slutligen har vi de senaste åren sett folkbibliotekens, förlagens och distributörernas oförmåga att komma överens om en pris- och distributionsmodell för digitala böcker. Kommer digitala böcker vara tillgängliga för alla genom folkbiblioteken, eller enbart till dem som har råd att köpa dem?

Nya hinder för dem som behöver läsa text i ett tillgängligt format

MTM har varit framgångsrik med att digitalisera sina produkter och tjänster, och är nu på väg att ta nästa steg, med en marknadstillvänd lösning där man hoppas att de kommersiella förlagen, med viss hjälp, ska kunna lösa tillgången till nyheter, litteratur och information för grupper med funktionsnedsättning. Förhoppningen är att marknaden kan stimuleras till att producera tillgängliga digitala böcker, och att MTM i allt högre grad kan gå från producerande till en främjande myndighet. Vilka är vinnare och förlorare i det här scenariot?

Låt mig slå fast att om en större andel av de digitala böcker som produceras på den kommersiella marknaden är universellt utformade (så att även personer som har lässvårigheter på grund av en funktionsnedsättning kan ta del av dem) så är mycket vunnet. Men redan idag ser vi hur de kommersiella ljud- och e-böcker håller på att försvinna från biblioteken och låsas in i kommersiella prenumerationstjänster som inte alla kommer ha möjlighet att abonnera på. Det finns ett klassperspektiv här. Betydelsen av att bibliotekens digitala lån är avgiftsfria har understryks av bland annat Jesper Klein som har arbetat i stor omfattning med både MTM:s och KB:s insatser vad gäller digitala bibliotekstjänster. Klein har för jämförelsens skull studerat användningen av digitala prenumerationstjänster vad gäller video på internet (exempelvis Netflix) och har konstaterat att användningen av dem i mycket avgörs av inkomst (de som inte har råd prenumererar inte på tjänsterna helt enkelt). Utgångspunkten är att samma iakttagelser gäller för digitala böcker.4 Då ska vi inte heller glömma att personer med funktionsnedsättning är överrepresenterade bland de som drabbas av fattigdom.5 Det kan helt enkelt bli så att många personer får sämre tillgång till litteratur på grund av sin ekonomiska situation.

Det är mycket som MTM och biblioteken gör tillsammans som marknaden förmodligen inte kommer göra. De personer som idag läser talböcker (vare sig det är på en skiva eller digitalt genom Legimus) kan vända sig till biblioteken och få både akut hjälp med de tekniska problem som skulle uppstå, men de kan också delta i folkbibliotekens folkbildande aktiviteter som hjälper individer med att utveckla sin digitala kompetens (exempelvis kurser och introduktion i hur man använder en tjänst som Legimus), vilket är styrka i den svenska talboksmodellen som den fungerar idag. Det är inte heller bara frågan om att hantera digitala tjänster utan också om att digital läsning kräver utrustning. Var femte person över 65 år i Sverige saknar helt apparater med internet.6 Idag kan de låna en talbok på cd-skiva från biblioteket om de har det behovet. MTM har också inlett framåtsyftande försök med den digitala tjänsten ”Talboken kommer” som löser situationen för personer som är IT-ovana och saknar egna apparater, men den tjänsten bygger på att MTM har en egen omfattande produktion av talböcker som myndigheten förmedlar genom biblioteken.

Sammanfattningsvis är det ett väldigt olyckligt framtidsscenario om de tillgängliga medier som idag finns att låna utan avgift genom biblioteken i framtiden enbart kommer finnas i kommersiella prenumerationstjänster eller andra betalalternativ. De kommersiella aktörerna kan också välja bort de kunder som saknar förutsättningar att hantera deras digitala lösningar, till skillnad från folkbiblioteken som i lag är ålagda att hjälpa dem.

Att marknaden i större grad anpassar sina produkter efter tillgänglighetsstandarder är bra om det leder till att läsare som är i behov av text i tillgängligt format kan köpa sina digitala böcker på samma villkor som alla andra kunder. Men om böckerna sedan inte finns på biblioteken så uppstår helt andra orättvisor.

Fotnoter

  1. SRF (2015). Dålig digital delaktighet! En rapport om användning av internet hos personer med synnedsättning http://www.srf.nu/det-harvill-vi/rapporter/rapporter/
  2. Begripsam (2018). Svenskarna med funktionsnedsättning och internet http://www.begripsam.se/internet/rapporter/
  3. För vidare läsning om folkbibliotekens arbete inom detta område rekommenderas Insatser för digital kompetens på folkbiblioteken: En studie av folkbibliotekens arbete med digital delaktighet av Ida Norberg (2017) gjord på uppdrag av SKL, Digidelnätverket och Kungliga biblioteket
  4. Se Jesper Kleins föreläsning på Svenska daisykonsortiets konferens 15/11 2018 ”Vägen till gemensamma digitala bibliotekstjänster” https://www.youtube.com/watch?v=XYFsx11-pdw&list=PLgfQyIlO-Fz1xo53zIJFqAcgyGsnbk8IQ&index=11
  5. Se exempelvis vad SCB skriver om ämnet: https://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Artiklar/Samre-ekonomi-for-personer-med-funktionsnedsattning/
  6. SVT Småland (2018). ”400.000 äldre i Sverige lever i digitalt utanförskap” https://www.svt.se/nyheter/lokalt/smaland/forskare-minst-400-000-aldre-lever-i-digitalt-utanforskap?

Läs mer

Tobias Willstedt

Ett svar till “Kommersiella lösningar och digitala klyftor riskerar att skapa nya hinder för dem som behöver läsa text i tillgängligt format

  1. Ping: Nu kan du läsa bis 2019:01 digitalt! | BiS

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.