Sedan årsskiftet har en av Sveriges kommuner, Nacka, lagt ut driften av samtliga av kommunens folkbibliotek på privata företag. Farorna med en sådan utveckling är uppenbara, men för att förstå utvecklingen räcker det inte med en analys av politiska uppfattningar i principfrågan om samhällsverksamheter i offentlig vs. privat drift, vi behöver också granska motiven bakom de företag som ger sig in i biblioteksdriften. Det menar Sofia Berg, som reflekterar över Axiells position på biblioteksmarknaden, och vad deras etablering i Nacka kan innebära.

• Denna text är hämtad ur bis 2019:01

Illustration Stellan Klint

Som känt handlar en av de mer akuta debatterna inom svensk bibliotekspolitik om privatiseringar av folkbibliotek. Givetvis är det en mycket dålig idé att låta entreprenörer sköta biblioteksverksamhet och BiS har tidigare lyft fram flera av de problem som privatisering kan medföra. Några exempel är att bibliotekens transparens kan försämras, att samverkan med andra bibliotek hotas att helt upphöra och att det lagstadgade meddelarskydd som gäller för all offentlig verksamhet inte behöver tillämpas på privatiserade bibliotek.

Jag vill också påstå att det blir något av en motsägelse till bibliotekslagen i stort. Biblioteken ska enligt det övergripande ändamålet i §2 sträva efter att ”verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning”. Ett privatiserat bibliotek har också som mål att arbeta mot ändamålet, men med en stor skillnad: att göra det så billigt som möjligt. De två intressena rimmar illa med varandra.

Farorna med biblioteksprivatiseringar är alltså tydliga och viktiga att upprepa. Men debatten om huruvida bibliotek ska privatiseras eller inte sammanfattar den grundläggande konflikten mellan offentlig och privat verksamhet. Positionerna är välkända – högerorienterad politik sätter gärna ut offentlig verksamhet på entreprenad och vänsterorienterad politik vill ha dem kvar i offentlig drift.

Jag tror att det är viktigt att fortsätta undersöka frågan om privatiseringar bortom motsättningarna privat eller offentligt. De interna strukturer i vad vi kan kalla för ”biblioteksvärlden” måste granskas. Alltså den infrastruktur av organisationer, företag och kommunala och statliga inrättningar som på ett eller annat sätt är involverade i biblioteksfrågor. I biblioteksvärlden finns interna maktfrågor som kan påverkas av vilken driftsform bibliotek har. Utifrån det perspektivet blir det intressant att undra vilka som är intresserade av att driva bibliotek, och kanske ännu viktigare – vilka motiv ligger bakom?

I min masteruppsats Upphandlad demokrati: hur bibliotekens demokratiska uppdrag tolkas och görs på privat drivna folkbibliotek (2018) undersökte jag de tre första privatiserade folkbiblioteken i Nacka kommun: Saltsjöbaden, Dieselverkstaden och Älta bibliotek.¹ Sedan 2013 drivs de av Dieselverkstaden Bibliotek AB. Och sedan 2019 drivs också kommunens övriga tre bibliotek, Nacka forum, Fisksätra och Orminge bibliotek, i privat regi, av företaget Axiell. Det innebär att Nacka är Sveriges första kommun med samtliga folkbibliotek i privat drift.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur privatiserade bibliotek utifrån bibliotekslagen arbetar med det demokratiska uppdraget – om och i så fall hur driftsform påverkade det demokratifrämjande arbetet. Uppsatsens slutsats blev inte helt oväntad, privatisering kan på sikt innebära risker som kan påverka folkbibliotekens demokratiska arbete. Ett konkret exempel på det skulle kunna vara att förvärv av medier anpassas efter popularitet för att öka antal utlån, istället för att inköp styrs efter allas olika behov.

Sofia Berg

Under uppsatsarbetet funderade jag på de tre övriga bibliotek i kommunen som inte var med i min undersökning, Fisksätra, Nacka forum och Orminge bibliotek. Biblioteken skulle snart börja drivas av Axiell, företaget som hade vunnit Nacka kommuns upphandling av biblioteken, och företaget som även är en av de stora leverantörerna av bibliotekssystem och tekniska tjänster till landets bibliotek. Förvirring väcktes – varför ville Axiell Sverige driva folkbibliotek, egentligen? Att anledningen skulle vara att de gjorde det för en förväntad stor avkastning verkade inte troligt. Att de redan är etablerade i en annan kontext på biblioteken gjorde att det blev desto mer intressant att försöka förstå varför de ville driva biblioteken. Här är det alltså viktigt att återkoppla till den fråga jag ställde inledningsvis – vilka är intresserade av att bedriva bibliotek och vilka motiv kan tänkas ligga bakom?

Axiell Sverige har redan en etablerad position på biblioteken och det verkar inte troligt att det i första hand är för pengarna – att driva folkbibliotek låter inte som en av de mest lukrativa affärsidéerna genom tiderna. Vad är deras egentliga drivkraft? Jag gissar att det snarare handlar om makt. Axiell är förvisso redan betydande, till exempel levererar de bibliotekssystemet BOOK-IT till en stor del av Sveriges folkbibliotek. Men landskapet kring bibliotekssystem håller på att förändras. Fler bibliotek väljer att använda fria bibliotekssystem med öppen källkod istället. Ett exempel på ett sådant system är Koha – ett fritt internationellt bibliotekssystem som idag används av 33 bibliotek i Sverige. Bland dessa finns stora bibliotek som Stockholms universitetsbibliotek och Lunds universitetsbibliotek.

Kanske känner Axiell (och andra liknande leverantörer) sig hotade, de ser att deras marknadsandelar eventuellt kan komma att minska, bibliotek väljer hellre att migrera till andra, öppna system. Låt säga att den här teorin stämmer. Axiells upphandling av bibliotek är för att säkra sin position som stor biblioteksleverantör. Som företag är det förstås en logisk handling, de vill ha kvar sina kunder och förmodligen dessutom utöka sitt kundklientel. Men, och det här är en stor konsekvens, genom att använda biblioteken som medel för detta, riskerar man att bana en ödesdiger väg för folkbiblioteken och dess driftsformer. Är det värt det?

Problemet blir att Nacka-biblioteken riskerar att fungera som inspiration för andra som också använder biblioteksverksamheter för egna intressen. Men Axiell kan självklart inte hållas ansvariga för den generella frågan om biblioteksprivatiseringar. Att de pågår är resultatet av ett kulturpolitiskt klimat som länge nedprioriterat och effektiviserat bibliotek. Att de sker i kommuner som Nacka är inte heller en överraskning, som länge haft som ambition att lägga ut offentliga verksamheter på en konkurrensbaserad marknad. Men däremot kan Axiell komma att spela en betydande roll för fortsatta privatiseringar. Att börja driva folkbibliotek sätter alltså en farlig boll i spel – det börjar med att en kommuns folkbibliotek privatiseras och snart kan fler följa efter.² Vilka andra aktörer kan tänka sig att vilja driva bibliotek och vilka drivkrafter ligger bakom? Råkar de dessutom ligga i en kommun som Nacka, kommuner som är pigga på att privatisera, ökar riskerna ytterligare.

Med den här texten vill jag lyfta en diskussion som riktar fokus mot det jag i början kallade för ”biblioteksvärlden”, som består av mångas olika intressen och konkurrens mellan dessa. För själva biblioteken kan dessa interna kamper innebära stora konsekvenser. För att inte fler privatiseringar ska bli av måste möjliga mönster förutspås och förstås, och därför tror jag att det är extra viktigt att granska motiven som ligger bakom entreprenörer som är intresserade av folkbibliotek.

Avslutningsvis är jag övertygad om att alla driftsformer förutom offentlig för bibliotek är fel väg att gå, men privata aktörer som är sugna på att driva bibliotek är inte heller de enda som kan hållas ansvariga. Försvaret av folkbiblioteken är visserligen starkt från vissa håll: socialistiska föreningar, biblioteksarbetare och såklart hos de många biblioteksanvändare som engagerar sig i driftsfrågor. Men hos de med stort inflytande, till exempel Svensk biblioteksförening, är försvaret minst sagt ljummet. De är nästintill obrydda i driftsfrågor, med en ”varför inte”-attityd som utstrålar neutralitet, till och med försiktig optimism. Fackförbundet DIK verkar heller inte ta någon tydlig ställning i debatten, trots att framtida privatiseringar kan påverka förbundets medlemmar på många sätt i arbetsrättsfrågor. Inte heller utkastet till den nationella biblioteksstrategin vars uppgift är att sammanfatta viktiga nutida och framtida områden för bibliotekssektorn verkar heller inte lägga någon särskild vikt i driftsfrågor.

Det saknas helt enkelt en stomme för att motarbeta fler privatiseringar. Jag vill dock tro att de allra flesta biblioteksarbetare på något sätt känner ett engagemang för frågan. Lena Lundgren ger i sin motion till Svensk biblioteksförenings årsmöte 2019 ett bra förslag på hur arbetet för att försvara bibliotek kan se ut.³ Hon föreslår en granskning där en utredning måste göras av folkbibliotek med alternativa driftsformer. Man behöver ”belysa de olika aspekter som rör förhållandet till bibliotekslagen och övriga lagar som berör biblioteken, hur samarbetet mellan biblioteken, inom och mellan kommunerna, kan påverkas, samt möjliga konsekvenser om fler kommuner väljer att lägga ut biblioteksservicen på entreprenad”. Jag tror att Lundgrens förslag är ett smart sätt att få reda på vad som egentligen försiggår med de privatiserade folkbiblioteken och vilka drivkrafter som ligger bakom. Inte minst är det viktigt med granskning av bibliotek som på grund av driftsform hotas att bli mindre transparenta.

Sofia Berg

Fotnoter

1 Uppsatsen finns att läsa på https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8944376   

2 2017 skickade Biblioteksbladet ut en enkät till Sveriges folkbibliotek med frågan om de inom tre år kunde tänka sig lägga ut biblioteksverksamheten på extern aktör. 3% svarade “ja” och 18% svarade “kanske”. Se http://biblioteksbladet.se/granskning-privata-bibliotek-pa-gang-i-fler-kommuner/.

3 Se https://foreningenbis.com/2019/02/01/motion-angaende-utredning-om-bibliotek-med-alternativa-driftsformer/

Läs mer

• Prenumerera på bis