Nationell biblioteksstatistik och långsam biblioteksdöd

KB:s biblioteksstatistik visar på en bred nedgång av användandet av bibliotekens tjänster som bara delvis kompenseras av ett ökat användande av bibliotekens digitala tjänster. Samtidigt fortsätter antalet folkbibliotek att sjunka och vi ser att många skolor fortfarande saknar bemannade skolbibliotek.

Förra veckan släpptes KB:s Bibliotek 2016 – den samlade nationella biblioteksstatistiken över de offentligt finansierade biblioteken i Sverige. Det är intressant läsning. Statistiken visar bland annat på avsaknaden av bemannande skolbibliotek. Att många skolor saknar skolbibliotek är något som med jämna mellanrum flyter upp i den offentliga debatten – fortfarande har bara drygt hälften av landets 1,3 miljoner elever tillgång till ett skolbibliotek med ungefär halvtidsbemanning. Det som är tråkigt är att vi inte kan se någon positiv utveckling vad gäller bemannade skolbibliotek trots att många beslutsfattare och andra ger uttryck för sin bestörthet när dessa trista fakta då och då uppmärksammas. Bemanningen på biblioteken är i stort sett oförändrad jämfört med föregående års mätning.

Vidare så kan vi i statistiken se en kraftig ökning av utlånen av e-medier på hela 25 %. Detta sker samtidigt som vi också ser stigande försäljningssiffror av e-medier i Sverige. Tyvärr går lånen ned generellt eftersom de fysiska boklånen går ned mer än de digitala ökar. Även vad gäller besöken på folkbiblioteken ser vi samma trend. De digitala besöken ökar, men inte tillräckligt för att kompensera att det är färre fysiska besök än 2015.

Nedgångarna på lån och besök gäller alla biblioteksformer men enbart på folkbiblioteken kan vi konstatera att utlåningen av fysiska medier minskat med 4 procent, från 63 miljoner till 61 miljoner lån. Folkbibliotekens fysiska besök har minskat med en miljon i jämförelse med 2015.

Den negativa trenden med folkbibliotekens långsamt sjunkande lån har varit tydlig sen 90-talet. Dystert? Jag tycker inte vi kan diskutera de här sjunkande siffrorna utan att samtidigt nämna att folkbiblioteken har minskat i antal, från 1 539 år 1995 till 1 132 år 2016 – vi kan alltså tala om en långsam biblioteksdöd om vi ser på utvecklingen under ett längre tidsperspektiv. Under 2016 lades 13 folkbibliotek ned och KB kommenterar att utlåningen minskar i takt med att folkbiblioteken i Sverige läggs ned. Lånen och besöken minskar men det måste vi ställa i perspektiv till att tillgången till folkbibliotek har blivit sämre ute i landet. Så färre lån och besök kan delvis förklaras med en försvinnande politisk vilja att driva och satsa på folkbibliotek.

Som helhet kan KB redovisa att antalet bibliotek (alla biblioteksformer) inom urvalsramen har minskat sedan föregående mätning från 2 304 till 2 239. Det finns således 65 färre bibliotek inom urvalsramen jämfört med 2015 (en minskning på 3 procent).