På TV häromdagen såg jag ett reportage som värmde hjärtat. Finska romer i Enköping har engagerat sig för rumänska tiggare där, och bjuder dom på mat, kläder och kortvariga bostäder. I Metro idag läser jag sedan om en annan hjälte: Filip, 12 år, från Halmstad, som gav sitt påskägg till en romsk kvinna som satt utanför varuhuset Gekås i Ullared.
Nu finns det andra sätt att stödja de rumänska romerna. Under en tid har man börjat sälja seriealbumet Sofia, som producerats av den norska organisationen Folk är folk. Nu ska man ( dvs romerna från Rumänien) också börja sälja organisationens tidning.
Säkert görs massor med liknande insatser över hela landet, även på våra kära bibliotek, men det är sällan vi får läsa om det i media. För nog kan det förefalla märkligt att det är upp till enskilda medborgare att hjälpa, med alltifrån påskägg till enstaka kronor, medan politikerna och deras tjänstemän i alltifrån Halmstad till EU till synes står handfallna?
Trots att det är som Nils Ferlin skrev i Barfotabarn 1933:
Man dansar däruppe – klarvaket
är huset fast klockan är tolv.
Då slår det mig plötsligt att taket,
mitt tak, är en annans golv.
Mats Myrstener
BiS 