”De diskuterade politik, och Hammar förvånades över Anderssons frigjordhet, men han gladde sig över att Andersson nog komme att dabba sig. Men det fanns tydligen gemensamma åsikter mellan Ledamoten och skolläraren, och båda ansågo, att anslagen till folkbiblioteket voro för små. Just på den punkten bad Andersson urmakaren om ett uttalande. Hammar redde sig dock bra med att förklara, att han inte gått igenom frågan så noga, men trodde det skulle finnas en lösning på den, om man bara lade an på det…
Då log Andersson djävulskt, och Bill menade, att nu hade man träffat på en fullfjädrad diplomat.”
Den lilla staden Bodens honoratiores är samlade till ”symposion” på stadshotellet, med bland andra läraren Andersson, urmakaren och kommunalpolitikern, den obegåvade Hammar, och riksdagsmannen, herr Bill. Det är frysande kallt i februari, och den kvinnliga huvudpersonen, postfröken Ågren kyler ner sig på balkongen och får lunginflammation, som ska visa sig vara ödesdiger.
Romanen Stad i mörker av Eyvind Johnson kom 1927. Året efter kom en pendang, Stad i ljus, som handlar om en hungrig och fattig författares kamp för tillvaron i Paris. Stad i mörker handlar om ”den lilla världen” (som också är namnet på en novellsamling av Johnson, några år senare).
I den lilla världen i Sverige råder kulturmörker, och det ljus som många hoppades skulle tändas vid förra valet har nu slocknat. Politikerna förefaller lika obegåvade, småsinta och småbarnsaktigt hämndlystna som urmakaren (obs metaforen med den som vrider tiden rätt) Hammar och riksdagsman Bill.
Framför allt verkar de aldrig ha gått på ett folkbibliotek, eller satt sig in i vad man gör där, eller vilken betydelse det spelar för bildningsnivån och skolresultaten. Och kulturtidskrifter har de nog knappast tid att läsa heller.
Det är mörka tider, och inte ser det bättre ut framåt våren?
Mats Myrstener
BiS 