Om romer, bland annat

Sanna Rayman, ledarskribent på Svenska dagbladet suckar idag över att Fredrik Reinfeldt skulle ha åsikter om USA:s övervakning av nätet, apropå affären med kontrollorganet NSA och visselblåsaren Edward Snowden. Är Reinfeldt verkligen ”integritetens riddare”? Är Obama det? Ska biblioteken tvingas lämna ut komprometterande uppgifter om vad folk lånar och läser på biblioteket? Ska internettrafiken övervakas? Ja, någon borde sätta ner foten mot övervakningen av det tryckta ordet, men vem? Folkbiblioteken skulle kunna markera hårdare var man står i yttrandefrihetsdebatten.

Splittringen inom alliansen är uppenbar, folkpartiledaren vill förstatliga skolan. Kanske biblioteken också då? Moderata ungdomsförbundet (också i dagens SvD) menar däremot att det är viktigare med rättvisa betyg, än betyg redan i fjärde klass. Också här har ansvariga politiker ett ansvar. Varför är standarden på våra skolbibliotek så skiftande. Vem tar i frågan, nu eller efter nästa val?

I Schweiz jagar man asylsökande, de utestängs bl.a. från biblioteken. I Saudiarabien får kvinnor inte ens besöka biblioteket. Gunilla von Hall kallar det i dagens SvD ”ett skamligt apartheidsystem”.

Jag tänker på en ofta osynliggjord minoritet i Sverige, romerna. Förra året utkom Lawen Mohtadis bok om Katarina Taikon, Den dag jag blir fri. Jag ser alla de rumänska tiggarna (många romer) på Stockholms gator, de blir fler och fler för varje år. De första åren var de flesta handikappade och funktionsnedsatta, nu har det hela växt till en tiggandets industri, som påminner om scener ur Charles Dickens Oliver Twist. Aldrig har förnedringen av människor varit så tydlig på Stockholms gator som idag. Det säger en del om dagens samhälle.

”Romernas historia i Sverige är en historia kantad av förföljelse, trakasserier och diskriminering.” läser jag i Wikipedia. Katarina Taikon skildrar den i sina böcker, hennes familj bodde bl.a. i ett hus under Årstabron, nära där jag bor, men huset är nu rivet. Romer har funnits i Sverige sedan 1500-talet, de är tillsammans med finnarna vår äldsta invandrargrupp. De tog ofta värvning inom armén. Mellan 1914 och 1953 var romsk invandring förbjuden. Därför tog Sverige inte heller emot några romska flyktingar från Tyskland under andra världskriget. Idag glömmer man att inte bara judar utrotades i Nazityskland, utan romer, homosexuella, socialdemokrater och kommunister.

Idag finns inom riksdagen Delegationen för romska frågor. Man har lagt fram en s.k. vitbok om romernas situation i Sverige, men åtgärderna syns mig för tama. Det räcker inte med vackra ord och goda råd. Det är mer resurser som behövs, inte skattesänkningar.

Biblioteket som mötesplats är en utmärkt idé, om den fylls med adekvat innehåll. Bjud in politikerna, lobba för frågan! Anställ mer personal. Låt politikerna förstå att detta är en stor och viktig sak att satsa på. Det är folkbildning av bästa slag. Genom att se ”den andre”, får man också en större förståelse om sig själv. Det är mindfullnesss i praktiken.

Biblioteken gör redan idag mycket för att överbrygga klyftorna mellan religioner och kulturer. Jag ser det på Röda korsets högskola, där en stor del av eleverna är födda av invandrade föräldrar. Stort utbyte finns med studenter från länder som Thailand, Tanzania, Japan och Kurdistan. Biblioteket är placerat precis vid ingången till skolan, ”mitt i byn”. Det är, som Greta Renborg sa, ”hjärtpunkten” i verksamheten.

Det är synd att inte alla politiker förstår detta. Vi måste upplysa dom om möjligheterna.

Mats Myrstener

http://www.filmarkivet.se/sv/Film/?movieid=672

(Katarina Taikon och hennes familj i Arne Sucksdorffs film Uppbrott (1948))