Jag brukar ju mest gnälla på våra svenska folkbibliotek, så nu ska jag försöka bättra mig. Västerbotten, där jag växte upp, måste vara ett föredöme på många områden. Man tar emot många invandrare, som vad jag förstår blir oerhört väl bemötta. Tror t.ex. att lilla Dorotea tar emot flest om man ser till folkmängden.
En liten kommun i norra Västerbotten är Norsjö. Känt kanske mest för att Lisbeth Salander och Mikael Blomqvist beger sig dit på spaning efter den försvunna Harriet Vanger. Det har sin förklaring, Stieg Larssons farföräldrar kom därifrån och han växte själv upp där som barn. En annan känd författare från den lilla kommunen med 3.400 invånare är Torgny Lindgren, vars hem i Raggsjö pietetsfullt bevarats. Och inte långt därifrån ligger Sara Lidmans hemtrakter Missenträsk.
P.O. Enquist funderar lite i sin självbiografi om berättandet i norra Västerbotten, en bygd präglad av nykterhet, frikyrklighet och frisinnad liberalism. I Enquists Hjoggböle bodde också syskonen Kurt och Anita Salomonsson, båda kända författare, och jag tror att även Stig Larsson (utan e) har sina rötter i Skelleftetrakten.
Folkbiblioteken i Västerbottens inland samarbetar och har en gemensam webplats, V8biblioteken. Biblioteken i södra Västerbotten har också en gemensam datakatalog, den initierades tidigt av förra länsbibliotekarien Elsie Ekstedt och BiS gamle kassör, Jan Gustafsson från Skellefteå, som jag intervjuade i vår bok ”En ny förening är nödvändig”. (Den finns fortfarande att köpa från förlaget 😉
Norsjö lilla kommun har fyra bibliotek, förutom centralorten Norsjö, järnvägsknuten Bastuträsk, Risliden och Kvarnåsen. Det är en bibliotekstäthet som slår de flesta städer i Sverige.
Jag vill minnas att Jan berättade att en av filialerna i Skelleftebygden också var bageri! Här är man alltså pragmatisk. Ett exempel att ta efter.
Mats Myrstener