Fri och jämlik tillgång?

För en tid sedan var jag på resa och hade behov av internet och gick då till närmaste folkbibliotek, huvudbibliotek i en mindre kommun. På min fråga om jag kunde få låna en dator fast jag bara var på genomresa fick jag genast en positivt svar och kunde bara gå in i data rummet och välja vilken dator som helst. Inga följdfrågor, idel vänlighet.

Nästa dag i grannkommunen hade jag samma behov och ställde samma fråga på huvudbiblioteket där. Svar: Har du legitimation? Så antecknades mitt personnummer och jag fick ange hur länge jag behövde datorn och blev sedan hänvisad till dator nr 3.

Om jag inte hade haft leg, om jag varit papperslös, om jag inte varit äldre svensk tant….? Här är risk att det råder en diskriminerande struktur som man lätt blundar för.

Så länge jag jobbade i Göteborg vägrade jag att tillämpa detta med att kräva leg för datoranvändning om man inte hade lånekort. IT-avdelningen påstod att att det fanns ett beslut om att man inte fick vara anonym vid användning av kommunens publika datorer, men de lyckade aldrig presentera det skriftliga bevis för detta som jag krävde för att tillämpa denna regel. Så fort jag slutat blev man mer lydig.

Tycker fortfarande att det är självklart att man inte ska behöva legitimera sig för att använda bibliotekets datorer på plats. Det är att jämföra med att läsa tidningar eller sitta och studera till exempel.

Det handlar om fri och jämlik tillgång till information och yttrandefrihet!

Och självklart bör bibliotekssekretessen utvidgas och omfatta även datoranvändning. Det vill säga inte bara vad man lånar som privatperson utan även vad man tittar efter på datorn bör vara sekretessbelagt. Ska det behövas någon slags Rushdie-affär för att få till det såsom när det gällde lånesekretessen?

Har tjatat många gånger i denna fråga, men hoppas på droppen, både den som urholkar stenen och den som får bägaren att rinna över!

Vad säger Digidel, SB , KB och Kulturrådet?

Ingrid Atlestam

18 responses to “Fri och jämlik tillgång?

  1. Nu har även vår IT-avdelning fått för sig att spåra datoranvändarna. De mumlade något om lagar och förordningar men kunde inte presentera något konkret. Lyckas de presentera något konkret blir det en annan sak, men tillsvidare kräver vi inte legitimation.

  2. Maria Simonsson

    Där jag jobbar extra (ett universitetsbibliotek) säger de att det handlar om att det blir så mycket ”skräp” på datorerna att det inte funkar att ha fri tillgång, kan det inte finnas en poäng i det? Vad tycker ni förresten om att man begränsar tiden på datoranvändningen, borde det också vara fritt? Ska man få porrsurfa och titta på sådant som är stötande för andra? Obs, jag vet inte själv vad jag tycker i dessa frågor men tycker absolut att de är värda en diskussion!

    • Att det blir mycket ”skräp” på datorerna låter som en banal teknikalitet. Dock så vet jag inte om man kan jämföra folk- och universitetsbibliotek j det här fallet, universitetet är en arbetsplats för studenter och forskare, folkbiblioteket hör till alla och envar.

  3. Det handlar om spårbarhet. En person som begått ett brott vid en publik dator (ex. hets mot folkgrupp i ett användarforum) måste kunna spåras, annars blir det biblioteket och i förlängningen kommunen som blir ansvariga – och personen som faktiskt begått brottet går fri. Kommunen kommer knappast att dömas, men principen kvarstår.

  4. Att sitta vid en publik dator är f.ö. inte alls jämförbart med att läsa tidningar eller studera, eftersom en datoranvändare kan interagera via det medium hen använder på ett helt annat sätt.

    Dock så har väl alla bibliotek nuförtiden programvara som tömmer datorn på alla eventuella virus, nedladdade program (som inte en admin installerat) och även sökhistorik varje gång datorn stängs av…? Det är alltså ingen som kollar vilka sidor just DU har surfat på.

  5. Martina, hur kan man då spåra ev ”brottslingar” om allt utplånas efter användning? Dessutom , om man loggar in med lånekort så kan man ju bara veta vilket kort som använts men inte vilken person, som just då haft det kortet. /Ingrid Atlestam/

  6. Personen kan spåras pga att biblioteket då vet vilken person som suttit vid datorn vid den aktuella tidpunkten, inte genom att biblioteket ska kunna kolla exakt vad personen gjort.

    Lånekortet är en personlig värdehandling och om någon varit dum nog att låna ut det till en annan som gjort dumheter med det, så får hen skylla sig själv.

  7. Vad jag vet finns det ingen koll på vem som använder datorer på internetcaféer och andra platser där man mot betalning kan få tillgång till datorer?? Är då de som ställer dessa datorer till förfogande ansvariga för ev brott som begås? Var finns detta reglerat???
    Vad är viktigast, våra användares integritet, jämlikhet och yttrande- och informationsfrihet eller att vi ska vara delar av en polisiär kontrollapparat? Folkbibliotek har alltid byggt på ömsesidigt förtroende och tillit, finns inte det längre så faller hela idén. /Ingrid Atlestam/

  8. Maria Simonsson

    Fast ett bibliotek har ett ansvar att ingen kränks på biblioteket. Om någon sitter och tittar på olämpligt material så att alla kan se så är ju det ett problem. Det kan säkert vara ett ansvar som ett cafe bör ta, inte minst av kommersiella skäl, men vi som bibliotek kan ju inte skippa att ta ansvar bara för att privata näringsidkare inte gör det. Men om alla sitter helt avskilda med sin dator borde man ju inte lägga sig i vad de tittar på eller interagerar med!? Det tycker nog jag kunde vara resandes ensak.

    • Det är lite olika frågor tycker jag. Det där med olämpligt material tror jag social kontroll sköter mycket bra, och skulle situationen ändå uppstå kan vi som arbetar i biblioteket förklara för datoranvändaren att det där inte är okej i våra lokaler. Regler för datoranvändningen har väl de flesta bibliotek? Men att däremot registrera användarna och deras datoranvändning är en annan sak.

  9. Maria Simonsson

    ja det har du rätt i, men det är ju en form av kontroll ändå. kom på nu att diskussionen om näthat kanske är relevant här? alltså att människor gömmer sig bakom offentliga ipadresser och hotar folk, man behöver ju registrera dem för att kunna spåra eventuella hot vid brottsutredning. det kanske kan vara skäl nog med registrering?

  10. Det kan inte vara bibliotekets uppgift att hålla kolla på vad folk gör, det måste räcka med ”regler och social kontroll” som Jakob skriver. Postverket har ju inget ansvar för att folk skickar anonyma hat- och hotbrev.
    Ingrid Atlestam

    • Maria Simonsson

      Problemet är väl att det inte ser likadant ut med anonyma hot som det gjorde förr. Jag tycker inte man kan jämföra biblioteken med postverket, det är ett offentligt demokratiskt rum och om det skulle bli ett problem att folk använder bibliotekets datorer till att bryta mot lagen (olaga hot tex) så borde man nog agera.

  11. Ingrid Atlestam

    Efter vad som nu avslöjats vad gäller USAs totalkoll på allt som sker på nätet är det väl än mer angeläget att biblioteket kan erbjuda en verklig fristad? /IA/

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s