10 skäl att älska Freud

2006 firades i Frankrike att det var 150 år sedan Sigmund Freud föddes. I inget annat land har Freuds filosofi och psykologiska tänkande hållits så högt. Psykoanalys är fullt accepterat inom psykiatrin, och ges även patienter utan inkomst. Traditionen fördes bl.a. vidare av Jacques Lacan, som i sina årligen återkommande seminarier 1953-1981, samlade debattörer som Julia Kristeva, Louis Althusser, Jacques Derrida, Roland Barthes, Elisabeth Roudinesco, Philippe Sollers och Claude Lévi-Strauss. 2010 publicerade en Freud-hatare, filosofen Michel Onfray en ”Psykoanalysens svarta bok” där Freud framställdes som en horkarl och en maktlysten, judisk girigbuk. Psykoanalytikern Elisabeth Roudinesco svarade i en bok med titeln ”Mais pourquoi tant de haine?” (Men varför allt detta hat?) Diskussionen lär fortsätta. På detta sätt verkar Frankrike vara tämligen unikt.

  1. I essän ”Varför sover Irma?” i antologin med ovannämnda namn frågar sig psykoanalytikern Maria Yassa varför den tioåriga flicka hon analyserar hela tiden somnar under samtalen? Flickan lever med sin far, mamman bor i ett annat land. Yassa börjar under ”samtalen” med den sovande flickan analysera sig själv och sina reaktioner inför flickans bortstötande (som också kan bero på att hon spelar dataspel hela nätterna). Resultatet är fascinerande.
  2. Många menar att Freuds tankar om människans psyke är lika revolutionerande som Galileis konstaterande att jorden rör sig, Darwins skrifter om arternas uppkomst, och Marxs ekonomiska teorier. Själv var han dock alltid blygsam, och menade att vi vet allt för lite, och ständigt måste fortsätta utforskandet.
  3. När nazisterna arresterade Freud och deporterade hans systrar till koncentrationslägren, släpptes han själv efter att ha undertecknat ett dokument där han erkände sig ha blivit ”väl behandlad”. Han ska då ha tackat förhörsledaren och lovade att ”rekommendera honom för sina vänner”!
  4. Freud stred hela sitt liv för att få psykologin accepterad som en ny vetenskap, inte en naturvetenskap som medicin utan snarare en avdelning inom humaniora. Särskilt svårt hade vetenskapen att acceptera det F kallade ”det omedvetna”, dvs det som rör sig i våra drömmar. Den striden pågår fortfarande.
  5. ”Man kritiserar oss för att vi använder ordet som botande kraft. Nej, vi använder inga piller. Vi använder inga tänger. Vi använder ordet. Kraften i ordet kan inte överskattas/…/För bakom ordet finns en enorm kraft/…/Men före ordet fanns… tanken.” (från pjäsen ”Freuds cigarr” på Stockholms musikteater)
  6. ”För mig är det stor skillnad på att vara religiös och att vara andlig. Andlighet har med respekt och känsla att göra och är en personlig ingång som skapar det fantastiska vi har runt omkring oss. Andlighet är livsenergi och inspiration.”
  7. Är det som Freud säger att ”sexuella impulser på ett betydelsefullt sätt är delaktiga i människans högsta kulturella, konstnärliga och sociala skapelser”? Lusten att skapa springer ur den sexuella kraft som är så djupt rotad och dominant i oss. Livslusten har sina rötter i en meningsfullhet i tillvaron. Att få göra nytta och sprida glädje i livet. Analys. Samtal. Ordet. Varför är det att politiker så ofta litar till ekonomers utsagor, men inte till psykologers?
  8. En erfaren psykolog i boken, Bo Sigrell, brukar ge sina patienter rådet att försöka bortse en stund från överjaget, det som dömer och bestraffar som ”högsta instans” dvs våra föräldrars auktoritet. Aggression och vrede och inneslutenhet blir följden av denna oförlösta sorg att inte vara till lags. Freud formulerade denna teori redan 1923.
  9. Det har sagts (på 1980-talet) att hela vänstern borde gå i terapi? En annan författare i boken menar att av 100 titlar s.k. ”självhjälpsböcker” som idag utkommer, så är 85 procent ”ren humbug”. Ändå fortsätter vi köpa och låna dessa böcker, som verkar som placebopiller. Freud konstaterade 1932 att ”vi vantrivs i kulturen”. Att köpa sig samvetsfrid, att berusa sig eller med andra droger dämpa sin ångest är vanligt. Att få tid att samtala med en tillitsfull psykolog får dock alltför få. Orsaken är förmodligen att det blir för dyrt, och tar för lång tid.
  10. Men frågan är vad som i det långa loppet är mest kostsamt för samhället?

   Mats Myrstener

(Boken 10 skäl att älska Freud utkom 2011 på Natur & Kultur)

One response to “10 skäl att älska Freud

  1. En annan bild av arvet efter Freud ger Mare Kandre i analysboken Quinnan och Dr Dreuf. Här pekar hon på den manliga härskartekniken och den freudianska könsmaktsordningen. En läsvärd bok av en allt för tidigt
    bortgången författare.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s