Bibliotek och skola hör ihop

Folkbiblioteken lever på sin folkliga förankring. Utan den skulle nedläggning vara nära förestående. Men ”biblioteket som varumärke domineras av nostalgi” konstaterar författarna Viveca Nyström och Linnéa Sjögren i Btj-skriften Nyttovärdering av bibliotek (2008). Det är uppenbarligen ett kommunikationsproblem. Om bara folk visste …

Medborgarna förknippar fortfarande folkbibliotek med framför allt böcker. Det ska ”helt enkelt finnas, och vara gratis”. En nagel i ögat på dagens borgerliga politiker. Det finns ett mervärde i själva biblioteksbyggnaden, ”en kravlös miljö där man kan titta, upptäcka, och känna atmosfären”. Svårt att mäta förvisso, utom i antal besökare. Enkätundersökningar brukar förstärka denna bibliotekets image. Ett ”kulturmärke”, ”en stimulerande och trivsam plats att arbeta på”, ”ett fantastiskt och socialt offentligt rum”, en tillflykt i konsumtionssamhället.

Personalen vill gärna lyfta fram de tekniska innovationerna, men medborgarna verkar föga imponerade. Nej som det konstateras i rapporten: ”De flesta verkar nöjda med biblioteket som det är idag och tycker att det kan räcka med mer marknadsföring (att nå ut till fler medborgare), att köpa fler böcker och rusta upp lokalerna.En del är till och med lite oroliga över att biblioteket kanske ska förändras”.

Det är då fan att folk ska vara så konservativa! Att folkbiblioteket är den institution som medborgarna har störst förtroende för borde vara ett trumfkort att spela ut mot politiker som bara vill spara och skära ner. Det sägs ofta i undersökningar, men brukar inte leda till stora förändringar. I en ideologilöstid kan man ju inte ha en institution som så starkt förknippas med demokrati, solidaritet, rättvisa, jämlikhet, fritt tillgänglig (och gratis) information och bildningsideal? En rest från det gamla folkhemmets tid måhända?

Att skola och bibliotek hör ihop brukar också de flesta vara överens om. Men bara 20 procent av alla skolelever har tillgång till ett bemannat skolbibliotek som är öppet mer än 20 timmar i veckan. Hälften av landets elever saknar tillgång till ett bemannat skolbibliotek. Var sjätte elev saknar helt skolbibliotek.

Det konstaterar Bo Westas i senaste numret av glättade DIK-publikationen Ping. Sen hjälper inte den förstärkta bibliotekslagen mycket. Skolbiblioteken lever inte upp till att vara stödjande för elevernas lärande och läsutveckling. Och erfarenheten av Litteraturutredningens många ”bör” och ”sträva efter” betyder inte heller mycket, konstaterar Westas. Litteraturutredningens förslag är därför inget att jubla över.

Utbildningsministern vill ha en skola i världsklass, men det är svårt när skolbiblioteken fortfarande spelar i gärdsgårdsserien, som man säger i fotbollstermer.

Bildning startar i familjen och i klassrummet. Bildning handlar om att känna sig själv, sina medmänniskor och sin omvärld. Det handlar inte om att ha läst ett antal s.k. klassiska verk (jo, delvis) utan om mycket, mycket mer. Mycket av vår självbild och förmåga till empati skapas i skönlitteraturen. Det borde vara självklart att använda den, även på universitets- och högskolenivå.

Mats Myrstener

Image

Blir du lönsam, lille vän? av Peter Tillberg (1971-72)

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s