När jag flyttade ut med mina böcker från ARAB i Flemingsberg så hittade jag den igen, boken av ekonomen Sven Grassman som profeterade om ”Det plundrade folkhemmet”. I början av 1980-talet var vi några bissare som hörde honom föreläsa på ett mellanmöte någonstans i mellansverige. Vi kunde knappast föreställa oss då hur rätt han skulle få.
Grassman, som avled redan 1992, gick på tvärs mot en enig kår av nationalekonomer med professor Assar Lindbeck i spetsen, följd av finansminister Kjell-Olof Feldt och hans ”grabbar” från Lindbecks Handelshögskola: fd trotskisten Klas Eklund, fd riksbankschefen Erik Åsbrink, fd TCO-chefen Björn Rosengren (han som gick på porrklubb utan att veta om det), EU-entusiasten Odd Engström, och allt vad dom hette. De skulle var med och omvandla Sverige och överföra miljoner från det offentliga till det privata, plundra statliga företag och gräva ur den offentliga sektorn inifrån.
Grassman varnade för detta som en av de första i boken ”Det plundrade folkhemmet” 1985. Där vill han återupprätta nationalekonomen John Maynard Keynes, och gå tillrätta med ”krismedvetandet” som Feldt och hans grabbar ”låg i som remmar för att inympa i svenska folket”. Krisen fanns inte enligt Grassman, den skapades enbart för att kunna överföra statens tillgångar till det privata näringslivet utan allt för stora protester.
En av de entreprenörer som skodde sig mest var den legendariske Jan Stenbeck, som vi kan se i en dokumentär efter nyår. Stenbeck gillade att leva flott, och han åt, symboliskt nog, ihjäl sig. Och idag är folkhemmet, en av sin tids starkaste europeiska ekonomier, utplundrat och förött. Och ingen av oss skulle väl ha kunnat ana, då i början av 1980-talet, hur fort det skulle gå.
Mats Myrstener
BiS 