En intressant film – och en retrobok

Nu fick vi möjlighet att se den omtalade filmen A dangerous method på DVD och den motsvarade förväntningarna. Jag minns att jag 1994 läste biografin Sabina av Karsten Alnæs, men jag minns ärligt talat inte så mycket av den. Nu fick jag fräscha upp minnet av en av psykoanalysens pionjärer. En intressant film, inte minst för att den psykotiska patienten Sabina Spielrein, som 1904 tas in på mentalsjukhuset i Zürich har lyckan att möta en av pionjärerna på human mentalvårrd, analytikern Carl Gustav Jung. Sabina lider av en sexualneuros och sviter av faderns pedofili, men hon botas av att Jung intar hennes fars plats som handgriplig bestraffare – och hon blir botad genom att hon bejakar och lever ut sin masochistiska sexualitet. Det är hela tiden hon som tar initiativet till den oortodoxa behandlingen, och hon blir under flera år den berömde psykologens älskarinna. (Att det gick till exakt som i filmen är diskuterat bland psykologer, men på mig låter det åtminstone trovärdigt.)

Med tiden doktorerar hon själv och flyttar tillbaka till Sovjetunionen, där hon skulle utbilda en rad kända psykoanalytiker. 1941 eller 1942 avrättades hon av nazisterna i Rostov i Sovjetunionen tillsammans med sina två döttrar.

Inte mindre sällsamt är ett annat judiskt öde från samma tid, den på sin tid världsberömde författaren Stefan Zweigs. Det lilla förlaget Ersatz har 2011 gett ut Zweigs sista bok, Världen av igår, som är en biografi om livet i det mångkulturella Wien kring 1900, en stad som bara Paris kunde tävla med som europeisk kulturhuvudstad (när ordet fortfarande betydde något). I Wien samlades det under några år berömda konstnärer, kompositörer, författare, arkitekter, ofta med den promiskuösa Alma Mahler som centralfigur. Zweig kände alla, han kom från en rik judisk familj, talade sex språk flytande, och skrev uppmärksammade biografier om Balzac, Marie Antoinette, och Dostojevskij, pjäser och skönlitteratur.

Vid 50 års ålder, 1932, stod han på toppen av sin berömmelse. Han var vida läst i den tyskspråkiga världen och översatt till ett femtiotal språk. I sin stora villa i Salzburg hade han en berömd samling autografer av konstens genier som Mozart, Beethoven, Van Gogh och Goethe.

Allt skulle förändras när nazisterna tog makten i Tyskland 1933. Fem år senare annekterades Österrike, och Hitler hälsades som ”befriare”av de tysknationella i den stora dubbelmonarkin, där invånarna tidigare levat utan större kontroverser (landet hade en stor judisk befolkning inom alla samhällsskikt och var en mångkulturell smältdegel). Zweig flyr till London, men när världskriget utbryter 1939 blir han förklarad statslös, och han emigrerar vidare, till Brasilien. På ett litet hotellrum skriver han där sin sista bok, med alla detaljer tagna ur minnet; därefter begår han och hans fru självmord.

Det är framförallt en bok om en dröm – om fred på en jord utan nationsgränser, och broderskap mellan folken (kvinnor förekommer inte alls i boken, Ellen Key och Bertha von Suttner nämns, men inte en rad om Zweigs båda fruar t.ex.). Allt krossas av den lille österrikaren med Hitlermustaschen, hatet mot denne sipprar som blod på varenda sida av boken. Zweig hade redan före första världskriget samlat en rad fredsaktivister, bl.a. nobelpristagaren Romain Rolland, men deras varningsord förblev obesvarade. Mänskligheten ville annat. Zweig – världsmedborgaren och resenären som före första världskriget aldrig använde ett pass – tvingas när han anländer till England 1938 fylla i hundratals formulär som intygar hans ras och välvilliga avsikter med besöket i England. Hans öde kan sägas representera miljoner andra, inte minst judar, som dog i de båda världskrigen. Det märkliga är att denne superkändis inom den tysktalande världen idag är helt okänd. Så kan det vara när man skriver på fel språk!

Å ena sidan hade han nog gillat nobelsfredspriset till EU, å andra sidan avskytt den mur som Schengenfördraget drar mot länderna utanför unionen. Stefan Zweig avled antagligen samma år som Sabina Spielrein, 1942.

Mats MyrstenerBild

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s