Gabriela Melinescu reser hem (del 3 av 3)

Image

Kyskhetslöftet

Hennes första bok i Sverige kom 1975 (dikter illustrerade av henne själv i Coeckelberghs lyrikserie”Tuppen på berget”). Introducerad av Artur Lundkvist som tidigt intresserade sig för Melinescu. Fotografier av Lütfi Özkök.

 ”Man kan leva tre dagar utan bröd. Utan poesi – aldrig” (enligt Charles Baudelaire). Jämförs hemma med Nichita Stanescu.

 G. har ett vackert bildrikt surrealistiskt språk. Samlingen hämtad från tre diktsamlingar utgivna på rumänska.

 ”Poesin är inte minst en kommunikation mellan människor i skilda länder, en brobyggare mellan kontinenter, folkslag och kulturer.” (Artur Lundkvist). Han kallar i förordet hennes dikt ”en modern kvinna i kast mellan klarsyn och lidelse, tradition och förnyelse”. Lillgammal. Mycket outsagt (av politiska skäl?) ”Jag känner att mitt liv är i uppror och hotas av en nära förestående lidelse” (skrivet 1975, året när hon emigrerade). Skriver i Maria Banus tradition av kärlekspoesi enligt Lundkvist. Kvinnlig kraft, utanförskap, egenart, ”himmelsk längtan”. Om ”Maria” heter det i diktsamlingen att hon är vacker, och liknar ”de ensamma, de som för alltid jagats hemifrån”. Eller dikten ”Christel Zein” (farmors tyska arv), en barndomskamrat som GM lekte med när de som unga jagade pojkar. ”Vi har aldrig skrattat, nej aldrig” heter en dikt. Livet var hårt. I dikten ”Rättigheter” heter det:

 ”Åt var och en skall varda givet lika mycket som han tänker/ åt kvinnan barnet som hon föder/ /…/ åt flaggan luften i det land där den fritt har vecklats ut.”

 ”Fattigdom, kyskhet och lydnad” var hennes löfte som tonåring till den mystiska Fågel Blå. ”Att ha levat så länge och ändå inte vara brådmogen”. Språket fyllt av religiösa liknelser, änglar, stjärnor, planeter. För tankarna till Edith Södergran också i åkallandet till den mystiske mannen. Känner sig ensam och säregen som ”om ingen enda här på jorden kan älska mig”. Universell problematik. Åkallar yttre makter, universum och stjärnhimlen i ”Eva, du som är livet”. Drömmer om älskaren i ”Ett brev”.

I en intervju som gjordes 2006 med Tamás Gergely på Internationella bibliotekets i Stockholm hemsida sa hon:

”Även Sverige är annorlunda idag. I vår tid, tyvärr, går intresset mest till rika länders kultur. Du vet själv vad det betyder för ett litet land (som tillhörde det röda imperiet) att vakna upp ur en mardröm, ur en diktatur, hur svårt det blir att stå på egna ben igen och försöka bli ”intressant” för västvärlden. Men även om Rumänien är ”ointressant” för många, finns det gott om stora svenska författare som uppskattar rumänsk kultur och vet mycket om landets historiska trauma.

 Jag är själv ett exempel: någon som kom till Sverige och Artur Lundkvist hjälpte mig på alla sätt. Han skrev om mina böcker, introducerade mig i den svenska kulturen. Han gjorde det precis som han gjorde med sina unga svenska författare och många andra utländska poeter. Jag är mycket tacksam för det. På den tiden fanns en vänsteridealism som försvann i vår tid. Men den kan uppstå igen i andra former. Idag finns mycket egoism, girighet och likgiltighet, men också något som kan motstå dem: ”Kärlek och motstånd”, drömmen om att utvidga konstbegreppet.

Jag bär med mig en inre kärna som består av evighet och av tid, och jag tror att alla som lever i exil känner på samma sätt. I detta centrum finns också vårt land och exilen i Sverige som mytologiska valörer.”

 Mats Myrstener 

 PS. Bengt Berg fick rumänskt kulturpris:

Söndagen 20 maj 2012 fick Bengt Berg, poet och riksdagsledamot för Vänsterpartiet, från Torsby i norra Värmland, Tudor Arghezi-priset vid en ceremoni i den rumänska staden Targu.

Dessutom blev Berg  hedersmedborgare i Targu Jiu som är den klassiske rumänske poeten Tudor Arghezis (1880-1967) födelseplats.

Se även Sv. Akademiens antologi ”Det sköna med skönlitteraturen” del 2 (Norstedt), med tio föreläsningar om utländsk skönlitt., bl.a. nedslag i den rumänska (av Marius Chivu), men även rysk och latinamerikansk litteratur.

 http://www.interbib.se/default.asp?id=21703&ptid=4035

 (Intervju m Melinescu 2006 på Internationella bibliotekets (Stockholms stadsbibliotek) hemsida. I intervjun talar hon om skillnaderna mellan de olika språken, och om arbetet med att lära sig ett nytt språk, och om att översätta från ett språk till ett annat.)

 http://www.immi.se/kultur/authors/osteuropeer/melinescu.htm

 (fakta om Melinescu på Immigrantinstitutets hemsida)

 http://www.icr.ro/stockholm-1/

(Rumänska kulturinstitutets hemsida)

 

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s