VARFÖR BIBLIOTEKSLAG?

Siv Wold Karlsen har under åren varit en flitig skribent i tidskriften bis. Här nedan följer hennes bidrag till diskussionen om förslaget till ny bibliotekslag:

I den oredigerade versionen av bis-följetongen om förslaget till en Ny bibliotekslag (Ds 2012:13) finns det med en uppmaning från Ville, Valle och Viktor:

Man ska alltid fråga varför! och mina varför-frågor är:

Varför ser den nuvarande bibliotekslagen ut som den gör?
Varför vill man ändra i den, och varför ser ändringsförslagen ut som de gör?
Varför vill man/vi alls ha en bibliotekslag?

Hur det hela började

(här på den skandinaviska halvön och i ‘världssamfundet’)

1947/49 kom den första norska bibliotekslagen som förpliktigade stat och kommun:

I varje kommun ska det finnas ett folkbibliotek som ska ha en viss standard; lagen är till för att definiera och skydda bibliotekets samhällsuppgift som är att:

Främja kultur och kunskap genom att gratis ställa böcker och annat lämpligt material till förfogande för alla som bor i landet.

Lagen är snarlik Unescos folkbibliotek-manifest, som också kom i sin första version 1949.

Problemet med såväl Unesco-manifestet som den norska lagen, är att de inte omfattar alla offentliga bibliotek utan endast folkbiblioteken.

Det enda vettiga med den svenska bibliotekslagen (som kom 1996/97) är att den omfattar alla offentliga bibliotek, fast tyvärr handlar det här mest om en läpparnas bekännelse. Tomt prat utan konkret förankring. Det märks i den dagliga bibliotekspraktiken, men också i det orediga språkbruket i Ds 2012:13, där man allt som oftast använder ‘bibliotek’ som synonym till ‘folkbibliotek’, glömmer de vetenskapliga biblioteken och inte ens har tänkt på alla offentligt finansierade (special)bibliotek som (borde) omfattas av bibliotekslagen.

Den norska bibliotekslagen från 1949 (men inte Unesco-manifestet) kom i sällskap med biblioteksersättningen, också den en intressant kulturpolitisk konstruktion.

Från folkrörelsebibliotek till bibliotek på entreprenad

I Sverige ansåg man sig inte behöva någon bibliotekslag eftersom folkbiblioteken var så väl förankrade i folkrörelserna och i en tradition av folkrörelsebibliotek. Att det ska finnas folkbibliotek och att de ska vara avgiftsfria, var så självklart att det inte behövdes något lagstöd…

Läs resten av Siv Wold Karlsens artikel

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s