Genom paragraf tio i förslaget till ny bibliotekslag får skolbiblioteken både hängslen och livrem, det vill säga dubbelt lagskydd. Synd bara att det saknas byxor ännu så länge, det handlar ju snarare om rumpan bar, tomma hyllor eller inga hyllor alls. Dock kan lagparagrafen tolkas som rätt krävande och omstörtande:
10 § Enligt 2 kap 36 § skollagen (2010:800) ska eleverna i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ha tillgång till skolbibliotek. Det som anges om folkbibliotek i 6- 8 §§ gäller även skolbibliotek.
Detta innebär att skolbiblioteken förutom barn och ungdom ska prioritera även funktionshindrade och de med annat modersmål än svenska. När det gäller det senare har hittills många skolbibliotek i princip bara erbjudit böcker på svenska och möjligtvis på något av de så kallade skolspråken, för övrigt ett totalt förlegat begrepp som borde försvinna eller ändra betydelse. Nu ska alltså skolbiblioteken enligt lagförslaget erbjuda eleverna läsning på modersmålet. Det måste då bli frågan om en jättesatsning på såväl kompetens som mediainköp? Bara att glädjas över denna insikt om flerspråkighetens betydelse och mångfalden i dagens skolor. För det är väl en storsatsning man avser? Förutsätter åxå att skolverkets inspektioner tittar extra noga på att skolbiblioteken lever upp just till dess paragrafer om prioriterade grupper!
Men med tanke på att lagförslaget garanteras inte leda till några högre kostnader för kommunerna så är det väl bara en papperstiger?
Ingrid Atlestam
BiS 