Nu har Svensk Biblioteksförening publicerat några första preliminära rätt så kritiska synpunkter på bibliotekslagsförslaget .
Här fortsätter bis sommarföljetong med de paragrafer som samlats under rubriken Prioriterade grupper, fört den om barn och ungdomar:
6§ Folkbiblioteken ska ägna särskild uppmärksamhet åt barn och ungdomar för att främja deras språkutveckling och stimulera till läsning, bland annat genom att erbjuda litteratur anpassad till deras behov.
I motsvarande paragraf i den nu gällande lagen finns i princip samma formulering förutom att där står”böcker, informationsteknik och andra media” istället för ”bland annat litteratur”. Genom denna ändring säger man sig vilja lyfta fram litteraturen. Det stora problemet i denna paragraf liksom i flera av de andra är att man inte definierar vad man menar med litteratur. Ibland får man intrycket att det bara handlar om skönlitteratur? Uppslagsböcker, lexikon etc som numera kan vara i databasform tycks t ex inte vara litteratur? Det påtalas i kommentaren att betoningen av litteratur inte hindrar biblioteken att erbjuda andra typer av media. Varför har man inte behållit nuvarande formulering och bara lagt till att folkbiblioteken ska prioritera det skrivna ordet? Så hade man kunnat undvika detta oprecisa tjat om litteratur i flera av paragraferna? I bland få man intrycket att man skulle velat stava litteratur med stort L!
I §10 avhandlas skolbiblioteken genom att man hänvisar till skollagen. Självklart borde skolbiblioteken tagits upp här i samband med §6 och kanske hade det varit läge att säga något om vad som skiljer skolbibliotekets och folkbibliotekets uppdrag?
Men klarhet och stringens är ju inget som på något sätt präglar detta lagförslag!
Ingrid Atlestam
BiS 