”Vem har nyckeln till biblioteket?” – salong i Lund

En onsdagskväll i slutet av maj genomförde föreningen sin första Salong i Skåne / Lund. Tidigare har bis anordnat salonger i Stockholm och nu kunde vi äntligen genomföra det söderut, en stor hjälp var Plattform kulturvetenskaper.

Nya numret på plats

Nummer 2 av tidskriften har antirasism som tema

Temat för kvällen var Bibliotek och antirasism. Vi hade bjudit in två bibliotekarier: Susann Ek, chef för Lindängens bibliotek och Lotta Wogensen från Malmö Högskola. Martin Persson, student på ABM och bisare, modererade samtalet som ledde till en öppen diskussion.

Susann Ek, Martin Persson och Lotta Wogensen

Susann Ek berättade om Lindängens bibliotek, ett stadsdelsbibliotek i Malmö i ett miljonprogramsområde. I stadsdelen har invånarna olika bakgrunder och kulturer. En värld präglad av utanförskap, hög ungdomskriminalitet, besökare från världens alla hörn samtidigt främlingsfientlighet. Biblioteket är en av två mötesplatser i området och det är väldigt välbesökt och uppskattat.

En utmaning för biblioteket har varit att utveckla samarbeten och nätverk eftersom det inte finns några aktiva föreningar eller frivilliga organisationer på Lindängen. Biblioteket har däremot kunnat arbeta aktivt med förskolorna i området för att nå föräldrar. Barn och ungdomar är en prioriterad grupp på biblioteket och de är frekventa besökare.

Biblioteket arbetar med socialt utanförskap med att anordna datakurser, viktigt att arbeta med digitala klyftan för att få in fler i samhället. Språkcafé är också en sådan aktivitet.

Susann talade också om olika verktyg som biblioteket kan använda sig av för att arbeta antirasistiskt:

– Verksamhetsplanen / Medieplanen (fördela budget)

– IFLA mångkulturella manifest

– Inkluderande bemötande

– Stärka personalgruppen med hjälp av beteendevetare.

– Rekrytering. Satsa på att få andra yrkesgrupper i verksamheten, t ex. IT-värd och praktikanter.

Susann avslutade med att hon tycker att det finns mycket kraft i skönlitteraturen, i den hittar vi kunskap om andra kulturer och världar.

Lotta Wogensen fortsatte sedan med att berätta hur Malmö högskolas bibliotek har arbetat normkritiskt i sin arbetsgrupp. Det har handlat om att kompetensutveckla och att arbeta mycket med sina egna fördomar. Reflektera kring:  Vem är den ideala användaren? Bibliotekarie har ett maktövertag i mötet med användaren, viktigt att förstå och fundera över det. Lotta menade att antirasistiskt arbete för henne inte bara är etnicitet / mångkultur utan även kön och klass.

Lotta tyckte att rekryteringsfrågan har varit det svåraste att arbeta med och lösa eftersom bibliotekariekåren är så homogen. Detta var också frågan som startade diskussionerna på salongen:

– Det finns helt enkelt inte några val, det är dessutom svårt att få in nya eftersom antalet bibliotekarier minskar.
– Rekrytera andra yrkesgrupper – en bra början om det inte finns bibliotekarier med annan bakgrund
– Praktikanter – locka till vidare studier
– Språkkompetens? Språklig mångfald, fortbildning i språk? Finns det över huvud taget?!
– Kvotering?
– Har inte biblioteksutbildningarna ett ansvar att arbeta mer med mångfald?

Måste alla vara bibliotekarier? Om de på utbildning inte speglar verkligheten måste vi kanske ta in andra människor? Hur får vi folk till utbildningarna? Låg status, låg lön = oattraktivt.
Det kan bli ett dilemma med kvotering och med att  få in andra yrkesgrupper: ”på nåder”, ”varför fick hen och inte jag?” – inte en enkel lösning, men kan fungera om yrkesbeskrivningarna skrivs om och den unika kompetensen utnyttjas, men det kan lätt bli uppdelat och skapa andra klyftor.

På slutet av salongen gick diskussionen in på medier, både censurering av rasistiska och främlingsfientliga medier och att ha ett brett mediebestånd på andra språk. Hur ska man hantera böcker som innehåller rasistiskt material med tanke på yttrandefrihet och biblioteket som neutral plats. Viktigt att ha en bra medieplan som underlag när situationen kommer, inte helt enkelt. Hur bedömer vi material? Hur väljer vi? Det kan också vara svårt att bedöma material på andra språk, hur vet vi vad de innehåller? Ska biblioteket filtrera? Inte helt lätt fråga. Vi måste lite på de som kan språket, Btj är de som gör det bäst men det är ett område som kräver nationell samordning, vilket vi saknar i dagsläget.

Många frågor hängde i luften efteråt men samtalen fortsatte på väg ut i majkvällen. Tack till er som kom, i september hälsar vi er och alla andra välkomna till en salong kring Genus- och HBTQ och bibliotek. Håll utkik efter inbjudan.

26 stycken kom till salongen på Kulturanatomen i Lund

Antecknat av Ellen & Andrea

Foto: Ellen

2 responses to “”Vem har nyckeln till biblioteket?” – salong i Lund

  1. Jacob Andersson

    Intressant! Ett starkt uttryck för rasism i dagens Sverige är enligt min mening flykting- och invandringspolitiken. Jag tycker det är viktigt att göra biblioteken tillgängliga även för de utan svenska personnummer, de papperslösa och de gömda.

  2. Ingrid Atlestam

    Instämmer helt med Jacob. Exempelvis detta att många bibliotek kräver lånekort/leg för datoranvändning är ett klart fall av diskriminering.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s