” Man ska alltid fråga varför” sjöng Ville, Valle och Viktor på 70-talet, men det har lagförslaget missat. Så här lyder ändamålsparagrafen i nya lagförslaget:
Syfte och ändamål
2 § Biblioteken ska främja läsning och tillgång till litteratur. De
ska också främja information, upplysning, utbildning samt
kulturell verksamhet i övrigt. Biblioteksservice ska finnas
tillgänglig för alla.
Skillnaden mot tidigare skrivning enligt förslagskommentaren är att läsning och tillgång till litteratur lyfts fram som det viktigaste. Resten som ska främjas är inte lika viktigt. Dessutom är det nu biblioteksservice som ska finnas tillgänglig för alla, alltså inte specifikt ett folkbibliotek . För det tredje så är ordet medborgare utbytt mot alla, eftersom man tror att medborgare kan misstolkas som att man måste vara svensk medborgare.
Det kan ju ligga något i det sista påpekandet förutsatt att man verkligen menar alla även t ex de papperslösa, gömda och andra som idag inte ens får sjukvård?
Hur detta med biblioteksservice till alla ska tolkas är ytterst diffust, precis som mycket annat i lagen. I § 5 stadgas att varje kommun ska ha ett folkbibliotek. Glidningen mellan att biblioteksservice ska finnas tillgänglig för alla och att varje kommun ska ha folkbibliotek är förvirrande, vad menas?
Men mest tveksamt i denna nya formulering är att läsning och litteratur prioriteras så kraftigt utan att man någonstans definierar vad som menas. Begreppsförvirring råder! Så är väl t ex läsning och litteratur en förutsättning för utbildning. upplysning och information? Eller menas här i första hand bara skönlitteratur? Denna oklarhet är ett genomgående problem i hela lagförslaget vilket gör flera paragrafer helt förvirrande, mer om detta senare.
I stället borde ändamålsparagrafen lyftas en nivå, det som står där nu är ju medel inte mål. Vilket är då det mer övergripande målet och syftet med bibliotek? Lagen borde inledas med en portalparagraf om yttrande -och åsiktsfrihet och om bibliotekets samhälleliga uppdrag.Man kunde exempelvis använt sig av UNESCOs folkbiblioteksmanifests inledning:
”Frihet, välfärd, samhällelig och personlig utveckling är grundläggande mänskliga värden. De kan bara förverkligas genom välinformerade medborgare med möjlighet att utöva sina demokratiska rättigheter och därigenom spela en aktiv roll i samhällslivet. Medborgarnas egna deltagande i utvecklingen av demokratin är beroende av fullgod utbildning samt fri och oberoende tillgång till kunskap, tankar, kultur och information.
Folkbiblioteket som lokalt kulturcentrum utgör en grundförutsättning för ett livslångt lärande, ett självständigt ställningstagande och en kulturell utveckling för den enskilde och för olika grupper i samhället.” (Inledningen till UNESCOs Folkbiblioteksmanifest senaste version1994)
Det är ju dessa högre syften man bör utgå ifrån då man argumenterar för gratisprincipen, lagstadgandet och nödvändigheten av bibliotek. Tillgång till läsning och litteratur i en mer inskränkt mening som huvudsyfte är att förminska bibliotekets uppdrag och undergräva dess existensberättigande i nuvarande form.
Ingrid Atlestam
BiS 
Ett svar på ”Man ska alltid fråga varför”
Yes! Huvudet på spiken!