Användarvänligt, för vem?

Efter år av tystnad har nu kulturdepartementet åstadkommit ett, tydligen snabbt ihoprafsat förslag, till ny bibliotekslag. Den sägs vara uppdaterad, förtydligande och, hör och häpna, användarvänlig! Visst det är bra att man försöker få med alla modeord, det är väl kanske det man menar med att lagen möter omvärldsförändringar?

Men vem är användaren i detta sammanhang? Helt klart inte biblioteksanvändarna eftersom man ett par gånger om påpekar att lagen inte är en rättighetslag, det vill säga man kan inte kräva något av biblioteket. Trots att ”biblioteksservice ska finnas tillgänglig för alla” enligt lagen, så kan man alltså inte kräva att få denne service.

Så då är väl användaren av lagen bibliotekspersonal och beslutsfattare och då är det inte mycket att bygga en biblioteksverksamhet på, snarare kan man utläsa allt man inte behöver göra, erbjuda eller bekosta.

Sammanfattningsvis lovar man att lagen leder till bättre verksamhet för samma kostnad, att lagen är oförändrad till innehållet och bara förtydligad och omstrukturerad till formen. Men en nogran läsning visar en hel del tveksamma glidningar så denna bedrövliga promemoria bör diskuteras grundligt både för vad som står i den och vad som inte står och vad som nämns och sedan bluddras bort eller ”glöms” .

Tänker ta det paragraf för paragraf och hoppas många hänger på och kommenterar så att diskussionen fördjupas:

1 § I denna lag finns bestämmelser om det allmänna biblioteksväsendet.
Det allmänna biblioteksväsendet består av
1. folkbibliotek,
2. skolbibliotek,
3. regional biblioteksverksamhet,
4. sjukhusbibliotek,
5. högskolebibliotek,
6. lånecentraler, och
7. övriga offentligt finansierade bibliotek.

Kommentar:

låter ju konkret och allomfattande, men de bibliotek som kan tänkas falla undeer punkt 7 nämns inte mer i lagförslaget annat en liten kommentar om att det finns statliga specialbibliotek.

Rimligen bör även folkhögskolebibliotek,  kommunala specialbibliotek ( t ex museibibliotek och förvaltningsbibliotek) och offentligt finansierade men tämligen privata bibliotek som Estelles lilla barnbibliotek ingå här?

Vad är det för vits med att ha med punkt 7 då lagen inte har en enda bestämmelse som berör dessa bibliotek?  Vet den som skrivit förslaget överhuvudtaget vilken brokig flora av offentligt finansierade bibliotek det finns?

I nuvarande lag liksom i Inger Eide-Jensens förslag står ”det allmänna biblioteksväsendet” enligt kommentaren till det nya förslaget innebär inte ändringen av beteckningen någon ändring i sak utan är bara ett förtydligande. Var det någon som blev klokare?

Ett rimligt krav vore att alla bibliotek som är offentligt finansierade ska vara tillgängliga för alla, alltså vara allmänna bibliotek!

Ingrid Atlestam

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s