Bibliotek och antirasism

Tisdag 6 mars ordnar BiS en Bissalong med temat antirasism: Vad gör vi, vad kan vi göra och vad bör vi göra? Nino Dawod är en av våra inbjudna gäster och har skrivit följande text om ämnet.  Läs mera om BiSsalongen här.

Den här texten finns också tillgänglig som PDF.

Vad har biblioteken med antirasism att göra, kan en tanke vara? Ett bibliotek i ett demokratiskt samhälle har ett grundläggande uppdrag att vara tillgängligt för alla medborgare, för varje människa som befinner sig i det samhället. Oavsett vilken fråga du har, vilket kunskapsgap du vill fylla är det bibliotekens uppgift att stå för platsen där informationen finns för dig att inhämta och sedan göra till kunskap. Bibliotekariens kompetens måste uppfylla de krav som ställs för att kunna möta det här behovet. En bibliotekarie måste förstå information, måste veta var den går att finna, hur den värderas, om den är relevant. För att den ska vara så trovärdig som möjlig och därmed en bra grund för dig som medmänniska att omvandla till kunskap. Det är ett stort och krävande arbete, som i sig kräver kunskap, och det är viktigt. Oerhört viktigt.

För en ny person i ett nytt samhälle, i en samhällsapparat och samhällsstruktur som inte är känd för personen sedan innan bör biblioteket, bara genom sitt namn vara den självklara instansen för den här personen att kliva in. Redan här, vid trappan upp till dörren, bör dörren vara lätt att öppna. Öppenheten för att den människans behov är viktiga att möta, att den människans osäkerhet ska lugnas med kunskap som gör att den personen åter igen kan lita på sin förmåga att ta in de krav och normer som gäller för just det samhället som personen har kommit till. Oavsett orsak. Det vi ska signalera, visa genom vår kompetens, genom våra arenor, våra ytor, är att dörren är öppen och de nycklar vi har, är nycklarna till kunskapen. De väggar vi har är utan gränser.

För att möta varje person krävs att bibliotekariens kompetens gör det enkelt att våga stå för alla människors lika och höga värde. Att varje person har en grundläggande rättighet till sin egen existens, till sin trygghet, till sitt varande. Varje person har en grundläggande rätt att inhämta kunskap och skaffa sig bildning, inom vad ämnet än må vara. Ett sätt är att främja en mångfald i personalgruppen, att flera språk får finnas och värderas lika högt, att skylta med det, visa det öppet. Inte bara språk är en viktig faktor för att överbrygga hinder för förståelse, även skyltning av litteratur, skapandet av fria ytor på platsen, värna om rätten till integritet för de som kliver in i biblioteket på samma vis som ytan ska främja aktivitet och möten. Som bibliotekarie bör du hålla dig ajour med de förhållande som finns i världen, kanske inte i detalj, men absolut i allmänhet. Du bör veta att vissa länders historia gör att klumpig skyltning av böcker från dessa länder kan uppröra. Till exempel kan man av respekt till kurdernas gemensamma historia, låta bli att placera dessa tillsammans, eller bredvid turkisk litteratur. En del kanske vänder sig nu och säger att varför ta med konflikten in till biblioteket – men jag vill hävda att konflikten finns redan medtagen in i biblioteket. Kanske är just den konflikten orsaken till att just den här personen är just på det här biblioteket. Det kan vi inte veta och just därför ska respekten för överväga vår bekvämlighet att stå ovetande inför sådant.

Den bästa marknadsföringen är det jobb du faktiskt gör, det bemötandet du faktiskt ger och de ord du faktiskt säger.

Nino Dawod

One response to “Bibliotek och antirasism

  1. Pingback: BiSsalong: Biblioteken och antirasismen | BiS

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s