Viktigare att vara behövd än älskad?

Tillbaka till strategin ”The Darling Library in the world”  är ett nytt dokument från ledningen, Elisabeth Tank, för Malmö stadsbibliotek, där den omdiskuterade ”Darling-strategin”, som man hittar tillsammans med andra måldokument på Stadsbiblioteket webbplats, utvärderas och uppgraderas.  Detta nya (daterat aug 2011) är ett mycket läsvärt dokument om vad som blivit bra, vad som inte blivit alls och hur det ska bli. Fler bibliotek skulle nog behöva tänka om, analysera och tänka nytt och framförallt formulera sig offentligt, så som man gör i Malmö. Därmed inte sagt att man då kommer till samma resultat som i Malmö

Av det faktum att 5% av Malmös befolkning står för 50% av lånen och att bara var tredje besökare lånar något drar man slutsatsen att ”därför ska resurserna omprioriteras, så att delar av de resurser som tidigare med rätta knutits till utlåningsaktiviteter, frigör för andra ändamål.”

Skulle man inte istället kunnat dra slutsatsen av det är läge att undersöka djupare vem som lånar vad och varför? Det skulle ju kunna tänkas att en alltför stor del av mediepengarna används till sådant som är lättlånat och gynnar dessa”superanvändare” dvs topplisteböcker, musik, film och tv-spel. Hade det inte varit intressant att kolla de andra 50%? Det kanske är utlån av lexikon, studielitteratur på olika nivåer, språkkurser och böcker på andra språk än svenska och där kanske snarare behövs mer än mindre resurser? Man kan ju vara en oerhört biblioteksberoende användare utan att låna mer än kanske några böcker om året för det var precis de man behövde. Målet ska givetvis vara att så många som möjligt hittar vad de har behov av, inte att en minoritet får allt de begär. Diskussionen om hur e- böckerna, med eller utan Zlatan, nu gräver stora hål i bibliotekens budget visar hur hög utlåning av vissa mediakategorier kan hamna i konflikt med bibliotekets målsättning. Lånestatistik måste analyseras mycket djupare än vad som oftast görs och ställas i relation till målsättning och inköpsprinciper och inte bara i relation till sig själv.Kanske har man gjort det i Malmö utan att det framgår?

Man har i alla fall, bland annat, kommit till insikt om att man bör utveckla den mångspråkiga verksamheten och att man ska ”lägga till ett prioriterat övergripande mål i bibliotekets strategi som säger att Stadsbiblioteket ska ha en aktiv roll i strävandena att stärka ett öppet, demokratiskt och sammanhållet Malmö”

Gott så, men ännu bättre hade det kunnat bli om listan över inspirationskällor även innehållit t ex ”Public Libraries and social Justice” (2010) av John Pateman och Johan Vincent. Det kunde då lett till en djupare insikt om att  folkbiblioteket inte bara har ett kulturellt utan även ett socialt uppdrag i en alltmer segregerad verklighet. Det som bis sedan många år kallar Det rättvisa biblioteket eller som vi formulerade det på ett av föreningens seminarier vid Bok och Bibliotek för några år sedan ”The Daring Library”, för vad man insett i Malmö, är att det räcker inte att vara älskad av 5 %.

Borde inte målet vara att vara behövd av 99%

Men det blir väl i nästa uppföljning?

Ingrid Atlestam