I e-boksutredningen konstateras att detta med e-böcker på folkbibliotek kan bli en dyr historia. Varje e-boklån kostar biblioteket 20kr och en del bibliotek har infört begränsning på hur många man får låna. Vilket upprör bland annat Svensk Biblioteksförening. Man säger att detta skulle strida mot bibliotekslagen. Men bibliotekslagen säger inget om att alla ska ha rätt till allt genast.
Självklart är det viktigt att jobba för att tillgången på e-böcker blir lika obegränsad som den på pappersböcker, ja de kan på sikt bli ännu tillgängligare, när fler har möjlighet rent tekniskt att läsa dem och man löst de ekonomiska problemen.
Men i väntan på detta så är det faktiskt helt ok med begränsningar. I Göteborg får man låna max tre e-böcker i veckan och det måtte då räcka. Andra är mer restriktiva. Huvudsaken är ju att man begränsar det på ett rättvist sätt, alltså lika mycket åt alla, ingen ska kunna ta för sig mer. Det är ju redan ett oerhört privilegium att,tack vare att man haft råd att köpa läsplatta eller annan lämplig apparat, så har man möjlighet att snabbt få tag på en massa nya böcker.
Att begränsa när resurserna av någon anledning är knappa är ju inget nytt i biblioteksvärlden. I det tidiga folkbiblioteken var det ofta ett maxantal böcker man fick bära hem. Under mina år i biblioteksvärlden har jag varit med om maxantal tre styck på säväl bilderböcker som deckare och serieböcker, just för att det skulle bli något åt alla. Organiserad solidaritet helt enkelt.
Så varför så upprört när detta nu gäller e-böcker? Risken är att biblioteken omprioriterar sina mediapengar för att tillfredställa den ännu så länge lilla och privilegierade grupp som lånar e-böcker, på bekostnad av betydligt angelägnare medieinköp om man ser till bibliotekets uppdrag att överbrygga klyftor.
Ingrid Atlestam