Das Ding an sich

I Metro idag läser jag om hur man som arbetslös ska marknadsföra sig själv. ”Tänk dig att du är en tandkräm” säger Catharina Sjögren på Coach Effect, och kallar det ”reklambyråmetoden”.
Istället för att skriva långa CV med vad du gjort och vill göra, ska du bifoga snygga bilder av dig själv, tryfferade med korta slogans där man skapar en ”upplevelse” av sig själv. Några träffsäkra meningar räcker. ”Att kommunicera en produkts egenskaper är inte alls lika starkt som att berätta om den transformerande inverkan som dessa egenskaper har”, säger Sjögren.
Hur var det Marx sa: Människan blir blott en vara på kapitalismens marknad, dvs ett ting utan vare sig själ eller djupare värde. En ”tandkräm” blott och bart.
Problemet är ju bara att det finns hur många sorters tandkräm som helst att välja bland. Så den som borstar tänderna noga och ler sitt vackraste leende får ändå jobbet till sist?
Mats Myrstener

2 responses to “Das Ding an sich

  1. Just det. I dessa tider när sexköpslagen diskuteras kan man undra varför det finns så lite diskussioner kring uppmaningarna att man ska sälja sig själv. Att göra som den där copywritern sa är väl, för att tala med poporkestern Bob Hund, att rea ut sin själ, eller att kanske helt enkelt dölja den så mycket som möjligt.Jag tror att tandkrämskrämarmetoden fungerar i vissa branscher medan det ger ett oseriöst intryck i andra.Sociologen Anthony Giddens rabblar en massa, ibland osammanhänhgande, saker; men han säger att i dagens medievärld finns det inget annat än utseendet att bedöma varandra efter. Avståndet mellan oss människor är så stort, så andra kvalitéer, som att man kan spela en partita av Bach på violin, betyder ingenting. Bara man är snygg.Inte konstigt att man i jobbannonser allt oftare har sett önskemål om att "vi sätter stor vikt vid personliga egenskaper"; sådant man som rekryterare inte ens reflekterade över förr. Sådana påpekanden är ett skrik på den hjälplöshet rekryterarna känner inför deras förmåga att känna eller lära känna de arbetssökande, deras ångest över att välja fel.Det kommer 500 ansökningar på ett utlyst arbete; självklart kan ingen rekryterare välja "rätt" då (som om det bara fanns en enda som är "rätt"). Då gäller det att vässa sitt CV, att sticka ut, att tandkråma sig, att över huvud visa upp en image som nästan per definiton har väldigt svag koppling till den egentliga personen.Förr var arbetet en plikt. Sedan blev det en rättighet. Idag är det ett privilegium. Vi kan på sikt inte ha ett samhälle endast anpassat för de priviligerade. Finns det alldeles för få arbeten måste samhället omformas så att det byggs upp kring andra samverkansformer än lönearbete. Så att folk kan känna sig delaktiga i det. Annars kommer det att bli fler krig. Krigen börjar i tätorter med "gängoroligheter" och skottlossning mot enskilda. Men det är bara början.

  2. Ja, den alienation som Marx talade o har bara blivit värre – nu måste man inte bara slita ut sina fysiska krafter utan även sina själsliga förmågor i allt fler jobb (och jobbansökningar).

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s