Lisbeth Salander löser mordgåtor

Över hela världen gör hon succé, vår moderna Pippi Långstrump, Lisbeth Salander. Igår gick andra delen av Män som hatar kvinnor, den bästa och tätaste av de tre böckerna, på TV. Jag tänkte då på en sak där jag tror att författaren Stieg Larsson ändå överskattade det s.k. ”nätet”.
När Salander löser den första mordgåtan, Sara i Vilhelmina 1962, hittar hon inscannade dagstidningsklipp på nätet. Med vetskapen om hur dåliga vi i Sverige är på detta, till skillnad från många andra länder, så tror jag att Stieg Larsson här ägnat sig åt önsketänkande.
Det hade nog varit bättre att fråga någon gammal minnesgod kommisarie om Sara-mordet. Vad söker man på? Mord – Sara – bibelcitat? Nja…?
I en scen sitter dock Salander och letar i gammal mikrofilm på ett bibliotek. Det är mer troligt att uppgifterna hittas där, men hur många filmer måste man då leta igenom? Ojojoj. Den som tagit sig för detta Sisyfosarbete vet besked.
Men låt oss lämna fiktionens underbara och grymma värld. Man skulle verkligen önska sig att alla landets dagstidningar komme att inskannas, till alla amatörhistorikers glädje. Tänk vilken skatt för folkbiblioteken att kunna presentera?! Nu måste man åka hela vägen till Kungliga bibliotekets tidningsavdelning och rulla de gamla mikrofilmerna i KB:s källare. För tidningsläggen finns snart inte kvar. Här ligger svenska bibliotek långt efter övriga Europa. Det ligger en hel historisk skatt och väntar på att börja användas.
Mats Myrstener

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s